Snart slår dörrarna upp för eKalender.se och du kommer kunna se alla månader och dagar för detta året (2022) samt flera år framåt i tiden så som 2023, 2024 och 2025. Här kommer finnas veckokalender, veckor, almanacka, information om dagar t.ex midsommar, påsk, halloween och jul 2022
Oavsett vart du bor, vilket språk du pratar eller hur du spenderar dina dagar så kommer dagarna te sig likadant på ett viktigt sätt. Solen går upp på morgonen och går ner på kvällen. Solen är förutsägbar och följer en regelbunden förutsägbar cykel. Ett millennium sedan skapade människan med hjälp av solen kalendern. Den dåtida kalendern såklart inte samma som vår kalender år 2022 men på grund av denna historiska uppfinning har vi idag almanackan, veckokalendern och kan hålla tiden när det behövs.
Få saker i världen går att förlita sig på, men solen är lojal, stadig och sann. Solens cykler är trovärdiga. Vid samma tidpunkt varje månad ändras månens form. Den börjar som en halvmåne och krymper progressivt; denna process som tar ungefär 30 stycken soluppgångar. Människor har lagt märke till detta så länge de har haft ryggar raka nog att stå upp och blicka mot himlen. Vi har under tiderna försökt att mäta och förutspå dessa mönster. Genom att räkna dagar och månens passage har vi kunnat förutspå förändringar i vädret. Den forntida människan kunde använda detta för att förutspå när vintern var påväg, när det var dags att plantera, när det var dags att jaga efter specifika djur, när dess egna djur förmodligen skulle föda ungar och när det var dags att offra till gudarna. Nuförtiden är vi helt beroende av vår kalender, veckokalender och almanacka. Vi ska fortsätta se över hur kalendern har utvecklats och hur den används idag.
År 2013 hittade Brittiska arkeologer vad som tros vara den äldsta kalendern i världshistorien. Fyndets plats är i Warren Field, Scotland. Kalendern består av tolv gropar som är arrangerade mot den sydvästra horisonten. Man tror att människor under jägar och samlarsamhället använde groparna för att kontrollera månens höjd och placering på himlen i förhållande till solen och årstiderna. Denna antika Skotska kalender är drygt 10,000 år gammal, vilket gör den dubbelt så gammal som Stonehenge. Folk är generellt mer bekanta med Stonehenge, en antik stencirkel i södra England. Stonehenge är också arrangerad efter solstånden. Eftersom att människor på denna tiden inte hade samma förmågor att dokumentera saker så finns det mycket mindre att gå på när forskare ska försöka bestämma vad dessa strukturer kan ha använts till. Man tror i dagsläget att Stonehenge inte i första hand var en almanacka, utan en plats att framföra ritualer vid specifika tillfällen på året.
Vi tar ett skutt längre mot nutiden. När Romarriket hade etablerat sig så hade människan flera millennier av erfarenhet i att försöka olika sätt att hålla rätt på tiden i olika kalendersystem. När rom skiftade från kungarike till republik byggdes kalendersystemet om. Romarna influerades av det grekiska kalendersystemet där man delar upp året i tolv månader och växlar mellan 29 och 30 dagar. Varje dag var noggrant uppdelad. De första dagarna i en månad kallades för “kalends”, vilket är grunden för ordet “kalender”. Här börjar vi se mer konkret bevis för den moderna almanackan eller kalendern som vi använder 2022 och framåt.
Som vi ser finns det gott om kalendrar över de senaste milenierna. Kalendrar har alltid varit viktiga för civilisationer där de har existerat i världen. Vi vill hålla reda på tiden och vart vi får plats i tid och rum. Den Gregorianska kalendern är i modern tid den vanligaste kalendern för civilisationer att använda. Den är internationell och för med sig att vem som helst kan synkronisera sig med vem som helst, var som helst. Fler andra kalendrar används dock fortfarande (runt 40 olika). Dessa andra kalendrar är i många fall till för att markera religiösa händelser.
Formatet för kalendrar har förändrats med tiden. Den tidiga människan markerade sina kalendrar i sten för att följa solstånd och djurs migrationer. Just att arbeta in sina almanackor i sten gjorde det svårt att anpassa dem till förändrade omständigheter. Om du ville veta hur nära på året det var till midsommar eller midvinter så fick du lov att färdas till Stonehenge eller Warren Field. Det var inte så smidigt. Turligt nog behöver vi i dagsläget inte flytta sten för att använda kalendern, då de flesta är på antingen papper eller digitalt.
När man började använda papper blev det genast ännu smidigare att använda kalendrar. En av de tidigaste pappers kalendrarna var Kronograf 354. Kalendern blev gjord på uppdrag av en rik kristen Romare vid namn Valentinus. Kronograf 354 var mer som en almanacka än en kalender, då den listade händelser under året som exempelvis julen samt påsken. Tyvärr klarade sig inte Kronograf 354 och finns kvar som en livs levande papperskalender som går att ta på idag.
En av de tidigaste exemplaren på en papperskalender som fortfarande finns kvar idag i original är George Washingtons dagbok. Denna använde Washington som en lokal guide. I denna dagbok stod det tider för soluppgångar, solnedgångar, namn på lokala tavernor, fraktkostnader och till och med väderprognoser. Varje dag skrev han ner namn på besökare, platser han åkt till och namn på folk han hade ätit med. Detta gjorde att almanackan blev mer som en dagbok. Även fast almanackan ännu inte hade blivit en “påminnelse om framtiden”, så kunde vi ändå se från Washingtons dagbok att det hade gått ifrån den religiösa strukturen. Det är svårt att förutspå vad Washington hade sagt om alla digitala lösningar vi idag har för kalendern. Häpnad hade han nog blivit, över hur lätt det är att hålla koll på saker och ting.
Det finns mycket att säga om kalendrar. Vi har gått långt på några få tusen år i problemet att mäta årlig tid. Vi har under Denna tid skapat en unison kalender som används över hela världen. Vi har listat ut hur vi ska planera för saker som kommer i framtiden. Nu har vi med oss kalendern överallt för att dela med oss av evenemang och fylla upp dem till kanten med påminnelser och notiser. Men det finns fortfarande problem kvar att lösa när det kommer till utvecklingen av hur vi håller koll på vår tid via almanackor och kalendrar. Framtiden är ljus för kalendrarna!